28 sep. 2008

Om multitasking IRL

Ja, jag vet att jag har sagt att jag ska ta ledigt. Det ska jag också, men jag har några saker att skriva av mig först.

Har funderat på detta att unga människor kan, och vill, göra många saker samtidigt. Läxor samtidigt som Grey’s Anatomy. MSN samtidigt som Youtube, WoW och PA. Vi ser fenomenet överallt nu och handlar inte bara om teknik. Att bara “göra en sak i taget” är passé. Man blir frånåkt rätt snabbt om man inte tillämpar Simultankapacitet 2.0… Förr var det okej att vara lagom och ingen funderade över varför det såg Svenssonaktigt ut i vardagsrummet eller varför man inte hade koll på de senaste matlagningstrenderna hos Leila, Jamie och Tina. Nu bör man ska ha lite koll på allt. Vara trendallmänbildad.  

·         “Journalister” blir varumärken. Den mest namnkunniga journalisten är nödvändigtvis inte den skickligaste, utan den som klarar att bygga sitt eget märke. Se på Sofie Fahrman, Ebba von Sydow, Linda Skugge m.fl. Den sistnämnda har verkligen fattat galoppen. Gav ut bloggen i bokform, provocerar för att väcka debatt, ger ut böcker på vulkan.se och wikipedia m.m. Blondinbella kvalar väl inte direkt in som journalist direkt (enligt dagens definition iaf), men har fattat hur man tjänar pengar på att försköna sitt liv i en glittrig blogg.

·         F.d. justitieministrar skriver sommardeckare(!) och partiledare föreläser om hjärtefrågor och driver konsultföretag.

·         Mobila kontor. Genom tekniken förväntas man vara nåbar 24/7. Man skaffar sig beroenden. “- Jag ska bara kolla mailen snabbt. “Se bara på förra veckans nyhet att allt fler svenskar jobbar på semesten. Samband, anyone?

·         Lärare sitter på många stolar och är inte bara i klassrummet längre. (”-Undervisning, vad är det…?”)

(Språk om språk, en liten parentes här nedan)

Lyssnade på Språk på P1 i bilen häromdagen och log för mig själv. Ett i många avseenden kalasbra program. Oftast. Nu senast blev det dock lite märkligt. Medelålders, välutbildade människor diskuterade ungdomars språk. Ord som stavas annorlunda än tidigare, förkortningar, chatt och e-språk. Det blir lite löjeväckande när “digitala invandrare”, lite kvasiintellektuellt, sitter och bollar varför det lilla menlösa ordet “ju” allt oftare stavas “juh” på nätet och vad som har lett dit. “Vilka regler har ställt till det så?” “Kan ungdomar inte stava längre?” Jo, det kan de. De väljer bara att inte göra det. Det ligger i ungdomars natur att testa gränser, leka med konventioner och göra om. Think outside the box. Hade de inte lekt med språket, skulle vi fortfarande prata som Karl XII. Lek är utvecklande! Tack vare leken går samhället, och språket, framåt.

Vilka utvecklar samhället? De som multitaskar utan att bli stresade av det. Våra digitalt infödda.

lr hur? LOL! 

Inga kommentarer:

Följ med e-post